Bebis och förälder i närbild som tittar uppmärksamt på varandra i en intensivt kommunikativt ögonblick

Om Språkstegen

Språkstegen är ett utvecklingsarbete för yngre barns språkutveckling i Blekinge och Kronobergs län. Det är också ett unikt samarbete mellan olika professioner, organisationer och politikområden på både lokal och regional nivå. Vi arbetar alla tillsammans för att stärka språk och identitet. Syftet är att stärka föräldrar i deras språkutvecklande roll men även att ge familjer tillgång till böcker, information, och inspiration t ex genom att visa hur man läser och kommunicerar tillsammans med ett barn kring en bok, så kallad dialogläsning.

De större verksamheterna som samverkar i Språkstegen är barnhälsovård, bibliotek, förskola och logopedi. I flera kommuner finns även samarbeten med till exempel familjecentral, öppen förskola, socialtjänst eller ideella orgnisatiner.

Forskning från olika delar av världen visar att tidiga insatser kring språk riktade till vuxna i det lilla barnets närhet ger goda resultat. Inte minst genom att jobba med responsiv kommunikation. Vi har tagit fasta på detta och kallar metoden där barn och vuxen kommunicerar kring en bok för dialogläsning. Till exemel får alla barn i våra län och deras föräldrar uppleva dialogläsning av boken Knacka på vid barnhälsovårdens 8-månaders besök. Och vid
18-månadersbesöket igen med en bok som biblioteket i kommuner ger som bokgåva.

Startskottet för arbetet var ett uppdrag från Folkhälsan i Kronoberg om att arbeta utifrån ett nytt målområde om ökad samverkan mellan bibliotek, BVC, logopedmottagning och förskola för att stärka språkutveckling, läsande och läsförståelse. Både barnhälsovård, bibliotek, logopedi i båda länen var intresserade att bygga upp ett långsiktigt arbete tillsammans.
Sedan dess, våren 2016, har det funnits en arbetsgrupp som fått mandat från respektive organisation att driva utvecklingsarbetet. Sedan dess har det även funnits en tydlig lokal förankring där bl a bibliotekschefernas vilja och engagemang varit en viktig faktor för arbetets utveckling.

Under 2018-2020 var vi ett regionalt Bokstartsprojekt med medel från Kulturrådet. Från 2021 är Språkstegen ordinarie verksamhet där utvecklingsfokus mer och mer förflyttats till kommunerna och de lokala språkstegennätverken. Arbetsgrupp och styrgrupp finns kvar. Från 2021 har också flera kommuner beviljats egna Bokstartsbidrag för att utveckla lokala insatser.

Tidslinje
Under 2017 och 2018 implementerade vi BHV och Bibliotekens generella insatser mot familjerna
Under 2018 riggade vi organisation och påbörjade arbetet med lokala Språkstegennätverk
Under 2019 påbörjades samarbetet med förskolan och vi tog fram ett föräldragruppsmaterial
Under 2020 fördjupade vi kunskapen kring barn med särskilda behov och kompetenser och tog fram en bokreceptsmodell
Under 2021 implementerade vi i januari Språkstegens Bokrecept i alla kommuneroch genomförde en nationell konferens
Under 2022 kommer barnhabiliteringens logopeder med i Bokreceptsarbetet och vi har gett ut en skrift med följeforskning och andra artiklar om framför allt bibliotekens arbete med Språkstegen

Fortbildning och erfarenhetsutbyte
Utbildning och lärprocesser är en av de storar grundbultarna. Under de första åren har varje sektor haft unika utbildningar, handledning och introduktioner för respektive sektor.

2019 och 2020 har vi haft en gemensam stor konferens för alla yrken och verksamheter. 2021 arrangerade Biblioteksutveckling en digital nationell professionsöverskridande konferens för med mer än 600 deltagare. Det blev en fantastisk avslutning på projekttiden då vi fick visa upp vårt arbete och lyfta utmaningar tillsammans med beslutsfattare och praktiker från resten av Sverige.

Vårt mål efter att det regionala projektet är slut är att göra sektorsöverskridande kompetensinsatser vart annat år.

I publikationen Att nå varenda unge - Bokstart i Blekinge och Kronoberg Pdf, 25.1 MB. ingår en rapport från den följeforskning som Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås fick uppdrag att genomföra under 2019-2020. Forskarna Monika Johansson och Frances Hultgren har skrivit rapporten Vi jobbar med samma barn - Följeforskning om utvecklingsarbete, kompetensutveckling och samverkan i Språkstegen på bibliotek 2019-2020. Följeforskning undersöker vad som sker lokalt i Språkstegen och vilken roll och kompetens bibliotekspersonalen har, tar och utvecklar samt hur samverkan påverkar bibliotekspersonalens roll.

Under hösten 2020 erbjöds folkbibliotekspersonal som arbetade med Språkstegen att delta i en digital forskningscirkel vid Linnéuniversitetet. Deltagarna valde själva ett område de ville utforska och som en del i forskningsprocessen skrev de en vetenskaplig artikel. Fyra av deltagarna har publicerat sina artiklar i publikationen. Dessa är:
Bibliotekspersonalens påverkan på ett besök på biblioteket av Moa Averin
Väntrummet som läsfrämjande verktyg av Hanna Ekstrand
Högläsning av Åsa Sjösten Lilja
Högläsning och bibliotekets tjänster: En intervjustudie kring bibliotekets roll för att motivera och stötta föräldrar till högläsning av Malin Sternerfors

Att nå varenda unge - Bokstart i Blekinge och Kronoberg Pdf, 25.1 MB..

Magisteruppsats om Språkstegen

Glenda Lavesson och Nathalie Ramirez, två distriktssköterskestudenter vid Blekinge Tekniska Högskola har skrivit en magisteruppsats om barnhälsovården och Språkstegen.
Uppsatsen bygger på en intervjustudie med sju BHV-sjuksköterskor i Blekinge och deras upplevelse av uppdraget kring Språkstegen och 8-månaders boken. Vad som händer i mötet mellan sjuksköterskan, barnet, boken och föräldern.
Att underlätta tidig språkutveckling: Barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenhet av att delta i Språkstegen vid åttamånadersbesöket – en intervjustudie Länk till annan webbplats.

Konferenspaper om dialogläsning

Emma Bergström doktorand och lektor vid institutionen för psykologi vid Linnéuniversitet och Sara Wijk, projektledare för Språkstegen har tillsammans skrivit artikeln Tidig språkintervention med dialogläsning - forskning och praktik Länk till annan webbplats.. Artikeln behandlar både forskning och de praktiker som implementerats och ingår i det gemensamma Språkstegenarbetet. Artikeln är ett konferenspaper som också prestenterades vid konferensen Mötesplats Profession och forskning 2018.