Två vuxna läser bok tillsammans med ett litet barn

Begrepp

Här reder vi ut mer eller mindre kända begrepp inom logopedi, läsforskning, språkutveckling mm som vi använder och som är viktiga i det vi arbetar med. Prova att använda dem som sökord i google eller forskningsdatabaser. Du kommer bli förbryllad av resultatet!

Barnanpassat tal

Barnanpassat tal kallas även baby talk, barntillvänt tal, motherese, mammiska, pappiska.
Det sätt som omgivningen anpassar sitt tal till barn. Det sker ofta automatiskt och kännetecknas av överdrivna variationer i melodin, långsammare tal med längre pauser, upprepning av meningsbärande ord, överdriven artikulation, högre tonhöjd. Finns i nästan alla kulturer. Inlärningen ökar om anpassningen är intonad på utvecklingsnivån.

Benämning

Benämning betyder att sätta ord på något. Vanligtvis avses att detta görs med verbalt tal, men kan även inbegripa användning av tecken eller grafisk symbol/bild.

Dialogläsning

Dialogläsning är den läsning som inte är för barnet utan med barnet. Som är följsam och tar vara på barnets intresse och tempo. Som väntar in och fångar upp interaktion och kommunikation genom ljud, ord och gester. Som bekräftar och anknyter till barnets vardag och begreppshorisont. Vi har valt dialogläsning som det begrepp vi tycker bäst beskriver interaktionen och samspelet. Andra begrepp som används synonymt eller nästan på samma sätt är pratläsning eller dialogisk läsning. Ytterligare ett begrepp som används är responsiv kommunikation. Dialogläsning som vi tolkar det är responsiv kommunikation kring berättelsen i en bok.

Flerspråkighet

Flerspråkighet innebär att leva i en icke enspråkig miljö och regelbundet exponeras för mer än ett språk. Barn med flera språk börjar inte prata senare än barn med ett språk.

Joint attention

Joint attention är en engelsk term för delad, eller gemensam, uppmärksamhet. Den beskriver förmågan att ha en uppfattning om andras uppmärksamhet, exempelvis förstå vad någon annan pekar eller fokuserar blicken på. Ett barn som har uppnått ”joint attention” kan rikta sin uppmärksamhet mot ett föremål och därefter till den vuxne och sedan tillbaka till föremålet. På detta sätt har barnet och den vuxne en gemensam uppmärksamhet riktad mot föremålet. Denna förmåga är ett viktigt kommunikativt utvecklingssteg.

Literacy

Literacy har från början haft betydelsen läs- och skrivkunnighet men i olika kontexter fått en vidare betydelse. Forskning har konstaterat att grunderna till läs- och skrivkunnighet börjar långt före avkodning. Mötet med läst text, böcker och tidiga språkliga och kognitiva förmågor ligger till grund för läs- och skrivkunnighet. (Scarborough 1998, Vellutino et al. 2004) Jämför med begreppet early childhood literacy.

Modersmål

Modersmål kallas även hjärtespråk, hemspråk eller förstaspråk. Modersmål är det språk som föräldrarna talar till en och som man lärt sig som barn. Man kan ha flera modersmål om man lärt sig mer än ett språk på detta sätt, exempelvis om föräldrarna har olika modersmål.

Responsiv kommunikation

Responsiv kommunikation är ett sätt att kommunicera som innebär att den vuxne uppmärksammar och ger respons på barnets kommunikation, läser av var barnet har sitt intresse och kommunicerar följsamt. Den vuxne bjuder in, bekräftar, ger respons och lyssnar in igen. Den vuxne behöver också läsa av barnet språkliga, sociala och kognitiva nivå och endast ligga något lite över den samt läsa av barnets intresse, lust och lekfullhet och anknyta till den. Flera studier visar att barn utvecklar sina kommunikativa färdigheter och sin språkförståelse lättare om om barn och föräldrar samspelar väl. Genom dalogläsning av en bok får barn och förälder ett stöd för gemensamt fokus där man kan ha en responsiv kommunikation kring läsning, bilder och upplevelser.

Språkstörning

Språkstörning innebär att språket inte utvecklas som förväntat hos ett barn. Graden av språkstörning kan variera, lika så hur språkstörningen tar sig i uttryck. Såväl barnets uttrycksförmåga som förståelse av språk kan vara påverkad.

TAKK

TAKK är en förkortning för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. TAKK innebär att du kompletterar det talade språket med tecken för att förtydliga det du säger. Du talar och tecknar alltså samtidigt. För den som lyssnar blir handrörelserna en förstärkning av de viktigaste orden. Det lilla barnet får i sin utveckling kontroll över händer och armar långt före läppar, tunga, stämband och lufttryck. Genom att teckna gör man det lättare för barnet att förstå, att bygga upp ordförrådet och framförallt att kommunicera. Sedan länge har familjer och pedagoger runt barn med språksvårigheter eller andra funktionsvariationer använt TAKK. Idag är det vanligt att man som familj eller förskola även använder TAKK med små barn som ett extra stöd i en normal språkutveckling. Inlärnings­processen förenklas av att barnet både får höra, se och teckna orden.