Diskussionsfrågor
1. I filmen talas det om hur man kan stödja barnet att vara aktivt i lässtunden. Vilka olika strategier, egna eller från filmen tänker du på som stöder ett kvalitativt läsande med yngre barn?
2. Har du mött fler hinder för läsning än de som togs upp i filmen? Vilka är dessa, och hur kan du stödja vårdnadshavarna att överbrygga dessa hinder?
3. Vilka konkreta sätt kan du komma på för att jobba stödjande när det gäller kön och läsning?
4a. På vilket sätt talar du med föräldrar om bibliotek?
4b. Vad kan du utveckla för att stödja familjerna så de får lättare att besöka, känna sig hemma eller låna böcker med sitt barn på biblioteket?
5. Reflektera över din egen roll som modell och att visa hur dialogisk läsning går till. Hur kan du jobba vidare för att bli tryggare och mer kompetent i uppdraget?
Begrepp
Delad uppmärksamhet (joint attention); förmågan att ha en uppfattning om andras uppmärksamhet. Ett barn som uppnått delad uppmärksamhet kan rikta sin uppmärksamhet mot ett föremål och därefter den vuxne och sedan tillbaka till föremålet. Ett viktigt kommunikativt utvecklingssteg som möjliggör gemensamt fokus mellan barn och vuxen då barnet kan uppmärksamma den vuxne på saker.
Dialogläsning (även kallad dialogisk läsning eller interaktiv läsning); är den läsning som inte är för utan tillsammans med barnet. Den är följsam och tar vara på barnets intresse och tempo. Läsningen väntar in och fångar upp interaktion och kommunikation genom t e x ljud, ord, gester och minspel. Den bekräftar och anknyter till barnets vardag och begreppshorisont och involverar barnet på så många sätt som möjligt och låter barnet interagera.
Interaktion; samspel mellan individer
Intuitivt; omedelbar, grundat på instinkt och intuition
Kognition; psykologisk samlingsbegrepp för alla de mentala processer som handlar om kunskap, tänkande och information som styrs av hjärnans olika funktioner. Kognitiva processer är avgörande för exempelvis tänkande, språk, inlärning och samspel med andra människor.
Lyhört föräldraskap/ förhållningssätt; att vara mottaglig för barnets kommunikation och intention
Läsfrämjande; att öppna vägar och skapa lust till litteratur och läsande. Att medverka till att yttre och eller inre hinder för läsning minskar eller tas bort och att människor finner sin läsaridentet och får tillgång till läsarpraktiker som just dem.
Grammatik; regler för hur man använder ord och tecken i ett språk Grammatik behövs för att skapa mening och innehåll när ord förs ihop till meningar i både talad och skriven kommunikation.
Silent books; böcker utan text. Bokens form och illustrationer bär själva en berättelse med en början, en mitt och ett slut. Genom att läsaren inte behöver kunna läsa text eller kunna ett visst språk är böckerna inkluderande och läsare med exempelvis olika modersmål, åldrar och vissa funktionsvariationer blir mer jämställda. Silent books är till sin form ofta lekfulla och öppna för tolkningar, gissningar och läsarnas egna referenser. Läsarna kan själva fylla ut ord, berättelse, mening, associationer och meningsskapande. Många, men inte alla Silent books är ofta lite väl komplexa för de allra yngsta barnen.
Tecken som stöd (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK); innebär att komplettera det talade språket med tecken för att förtydliga det som sägs. Handrörelserna förstärker de viktigaste orden. Det lilla barnet får i sin utveckling kontroll över händer och armar långt före läppar, tunga, stämband och lufttryck. Genom att teckna gör man det lättare för barnet att förstå, att bygga upp ordförrådet framförallt för att kommunicera. Sedan länge har familjer och pedagoger runt barn med språksvårigheter eller andra funktionsvariationer använt TAKK. Idag är det vanligt att även användea TAKK som extra stöd vid en normal språkutveckling. Inlärningsprocessen förenklas av att barnet både får höra, se och teckna ord.
VIP; från engelskans very important person. På svenska om en betydande person som har vissa fördelar framför andra. I filmen används ordet för att framhålla att barn på bibliotek är en extra viktig målgrupp. Enligt den svenska bibliotekslagen (2013:801) 8§ ska folkbiblioteken ”ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar.”
Läsa mer
Bibliotekslag
Länk till annan webbplats. SFS 2013:801
Dags att höja ribban! Samverkan för små barns språkutveckling
Länk till annan webbplats. Rydsjö, Kerstin. Kultur i Halland (2017)
Främja läsning - Handlingsprogram för läsfrämjande
Länk till annan webbplats. Kulturrådet (2019)
Silent Books i förskolan
Länk till annan webbplats. Corneliusson, C. Bokstart (2023)
Språkutveckling hos flerspråkiga barn
Länk till annan webbplats. Salameh, E-K. Bokstart
Tiger, tiger, tiger Lind, Åsa & Hellgren, Joanna. Rabén & Sjögren (2019)
På Bokstarts webbsida
Länk till annan webbplats. finns flera artiklar av experter på olika områden om barns språkutveckling och läsning som fördjupar det som tagits upp i filmen. Ämnena behandlar t ex flerspråkighet och andraspråksinlärning, samspelet mellan förälder och barn, förväntningar på flickor och pojkar mm.