Biblioteken, tillgängligheten och Annas tid på BiBK
För nästan ett och ett halvt år sedan började Anna Nordström att arbeta hos oss på BiBK. Hon fick ett vikariat på den tjänst som inrymmer många och ganska olika bevakningsområden från allt mellan nationella minoriteter och tillgänglighet till fjärrlånesamarbete och projektmedelsadministration. Några som hand i handske för Anna och några rätt nya. Vi fick en kollega som var legitimerad logoped med en mångårig erfarenhet av att arbeta kliniskt på habilitering med vuxna personer med olika typer av funktionsnedsättningar, som arbetat med handledning och fortbildning bland sina kollegor, med en nästan klar biblioteks- & informationsvetenskaplig examen men som aldrig arbetat på någon typ av bibliotek.
En lugn och modig person som gjort nytta från dag ett. Och som kanske i alla fall från början hade eller har ett friskt utifrånperspektiv. Sedan vikariatet tagit slut har vi haft förmånen att ha Anna kvar på projekt tillsammans med Emelie som nu är tillbaka. Ett guldläge för att förvalta och ta vidare det som Anna gjort sedan hon kom, inte minst kring det som är hennes specialkompetens. Och en möjlighet att gifta ihop Annas och Emelies olika kompetenser och styrkor. Nu innan vi tackar, firar av och tar farväl av Anna är vi nyfikna på vad hon sett, lärt och tänker.
Anna, vad har varit det roligaste respektive det svåraste med ditt arbete på regionbiblioteket?
Det allra roligaste har varit att få jobba tillsammans med en arbetsgrupp som är så engagerad, kunnig, intresserad och nyfiken i så gott som allt, stort som smått. Alla frågor tas på allvar, allt från hur regionens arbetsmiljöenkät är utformad och formgiven till hur BiBK ska arbeta på bästa sätt för att spela roll för folkbiblioteken, för samhället, för världen. Det har varit otroligt lyxigt och inspirerande att få arbeta i ett sådant team.
Det svåraste, och också bland det roligaste, har varit att skifta från att tänka och arbeta operativt och praktiskt till att jobba utifrån ett mer strategiskt helikopterperspektiv. Jag förstod nog först när jag kom till BiBK att jag verkligen längtat efter att få arbeta med långsiktig, strategisk verksamhetsutveckling i stället för att ”bara” jobba på med mer konkret verksamhet, i mitt fall öppenvårdskontakter med patienter och deras närstående. Samtidigt som det har varit kul har jag också tyckt att det varit svårt och jag har inte heller alltid lyckats, ganska ofta har jag hamnat i att tänka på konkret utförande av aktiviteter och verksamhet i stället för att se de långa, mer övergripande linjerna.
Vad har du lärt dig om hur folkbiblioteken har det och vad folkbiblioteksuppdraget kan vara och leda till?
Jag har kanske framför allt lärt mig mer om organisationsstrukturen, rollfördelning och mandat och hur politiska beslut tar sig ner genom organisationen och påverkar personalen åt eller annat håll. Det har även blivit tydligare för mig hur olika kommuners olika förutsättningar, exempelvis kommunens storlek i invånarantal eller yta, påverkar bibliotekens verksamhet. Biblioteken har ju också den senaste tiden hamnat i hetluften i olika frågor både på lokal och nationell nivå och det har varit spännande och lärorikt att få följa med i det lite mer från insidan, genom detta har folkbibliotekens demokratiska roll blivit ännu tydligare för mig.
Vad har du lärt dig mer?
I och med att jag tog över Emelies bevakningsområden när hon gick på föräldraledighet så har jag utöver tillgänglighetsområdet också fått sätta mig in i folkbibliotekens arbete med mångspråk/interkultur respektive nationella minoriteter. Alla tre perspektiv har gemensamma nämnare genom att de alla representerar olika minoritetsgrupper och samtidigt har de olika förutsättningar och behov i den praktiska verksamheten. Särskilt kul har det varit att uppleva att det händer rätt mycket på området nationella minoriteter, romska biblioteket i Malmö och Regionbibliotek Västernorrlands metodstöd ”Ringar på vattnet” för att nämna några exempel.
Vad har hänt i mötet mellan folkbiblioteksfältet, -uppdraget och -personalen och den kunskap, expertis, och de erfarenheter och du hade med dig när det gäller tillgänglighet, inkludering eller något annat?
Det som framför allt har blivit tydligt för mig är att folkbibliotekspersonal är pepp och sugna på att lära sig av det logopediska perspektivet som jag försöker förmedla. När jag tidigare har handlett och utbildat i AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och visuellt stöd har det varit för personal som haft daglig direktkontakt med målgruppen barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning. Jag hade nog omedvetet förväntat mig att bibliotekspersonal som inte har samma självklara kontakt med målgruppen skulle känna att det här med visuellt stöd och AKK inte alltid är direkt användbart eller nödvändigt i biblioteksverksamheten. Det har jag särskilt i och med den sista tiden i utbildningsprojekt verkligen fått motbevisat! Den personal som deltagit har gjort så med engagemang och intresse, ställt smarta frågor, tagit rollspel på stort allvar och reflekterat över hur det vi pratat om konkret skulle kunna omsättas i deras arbetsvardag. Jag är väldigt imponerad och glad över detta!
Vilka möjligheter ser du för folkbiblioteken att utforska detta vidare?
Jag kan inte nog poängtera vilken viktig roll folkbiblioteken spelar och skulle kunna spela för barn och vuxna med funktionsnedsättning och deras nätverk. Detta är en målgrupp som i mindre utsträckning än majoriteten deltar i samhället på olika sätt till följd av bristande ekonomi, aktiviteter som inte är anpassade utifrån deras behov, information som är otillgänglig med mera. Biblioteken som en kostnadsfri plats och resurs som alla får ta del av är precis vad målgruppen behöver, men det behövs att man tänker ett extra varv för att det på riktigt ska bli tillgängligt för dem. Jag tror att man i större utsträckning skulle kunna utforska hur man kan upprätta och etablera kontakt med andra verksamheter på lokal nivå som träffar den här målgruppen och förtydliga sitt erbjudande till dem. Jag tror också att man inte ska vara rädd för att specificera och uttala vilka målgrupper man riktar sig till, att aktivt tänka ”för några” i stället för ”för alla” eftersom verksamhet som riktas till alla riskerar att bli helt otillgänglig för vissa grupper.
Vad har du fått syn på när det gäller regionbiblioteksuppdraget?
Typ allt! Trots att en mig närstående person arbetat på ett regionbibliotek i ett annat län i många år kan jag inte säga att jag visste så mycket alls om det regionala uppdraget och hur arbetsvardagen för en biblioteksutvecklare kan se ut. På samma sätt som jag lärt mig mycket om folkbibliotekens organisation har jag också fått syn på regionbiblioteksnätverket som ligger som en spindelväv över hela landet. Kontakterna mellan regionbiblioteken är täta och det finns en stark vilja att hjälpas åt i det regionala uppdraget oavsett vilket län man arbetar i och vilka kommuner ens huvuduppdrag är riktat till.
Trots att jag även tidigare arbetat i regionalt styrd verksamhet så har jag först på BiBK insett hur stor roll den regionala politiken kan spela och hur viktigt det kan vara att hålla koll på och kontakt med de politiker man har närmast sin verksamhet. Kanske är det både tydligare och i viss mån viktigare inom kulturområdet men jag tror att även medarbetare inom vården har allt att vinna på att hålla sig lite mer ajour med vad som händer på politisk nivå och vilka beslut som leder till förändringar ”på golvet”.
Jag har förstått att du äntligen ska få skriva din uppsats. Vad ska du skriva om?
För att bara vara några veckor kvar innan kursen börjar har jag lite för få, eller kanske snarare för många, uppslag till vad jag skulle vilja skriva om. Något på tillgänglighetsområdet blir det nog ändå, till exempel fick jag nyligen upp ögonen för att begreppet ”lättläst litteratur” verkar vara en ganska svensk grej och det kunde vara intressant att titta på hur det används, om det finns en gemensam bild av vad lättläst litteratur är och vilka målgrupper man tänker på när man köper in lättläst till biblioteken. Eller så lägger jag tiden på en forskningsöversikt på området, vilka grupper i målgruppen personer med funktionsnedsättning kommer till tals inom forskningsfältet och kanske mer intressant om det finns några som inte får/kan göra sina röster hörda?
Slutligen, vill du skicka med något ytterligare till alla eller några?
Jag vill först säga tusen tack till BiBK:arna som verkligen fått mig att känna mig välkommen och låtit mig titta in i er verksamhet en liten stund!
Och till alla folkbibblisar där ute vill jag skicka med ett stort heja er! I den här något turbulenta tiden vi lever i med klimatkris, polarisering och inflation med mera tror jag att bibliotekens funktion som arena för demokrati, möten mellan människor, bildning och inte minst kultur är och kan bli än mer central. Ni (eller kanske får jag räkna in mig själv och säga vi?) är viktiga!
