Spel på bibliotek
Folkbibliotek som arena för spelkunnighet, spelskapande och spelupplevelse - reflektioner från en nätverksträff
Jag är på väg till en nätverksträff med barnbibliotekpersonal om spel på bibliotek. I bilen lyssnar jag på en podd om spelande som är en av de förberedande uppgifterna inför dagen. Det handlar om urban fantasy, crossmedia och att leda en grupp som testar soloäventyr. Jag är så inne i tankar om rollspelande och ödsliga fantasivärldar så jag börjar fantisera själv. Jag har kört längs en höstdimmig landsväg. Från ingenstans leds vägen plötsligt in i ett gigantiskt sagoliknande berg och genom en mörk tunnel. Det är en portal. Där framme i dimman reser sig ur havet en ödslig margarinfabrik med massor av rör, ett helt tomt parkeringshus och jag, regionbiblioteksspelaren från en fjärran värld, parkerar alldeles ensam och tar den stora hissen upp till hjärtat i dagens story; Karlshamns bibliotek. Jag är redo för underhållning, kamp och samarbete.
Historiskt sett har människan alltid lekt och spelat. Att ta sig an berättelser genom spel kan kopplas till så många olika kulturella uttryck. Att jobba med spel på bibliotek är egentligen att jobba med berättelser men på lite andra sätt än vi kanske är vana vid. Ändå kan man få in både skriven och läst text, berättande, gemenskap, musik, konst mm. Och väldigt många människor är spelande. Drygt 80% av alla barn i åldern 9–12 år spelar någon form av digitala spel. Andelen barn som spelar minskar med stigande ålder, men bland 16–17-åringarna är det ändå fortfarande 50% som spelar digitala spel. Det finns en tendens att spel på dator eller konsol ökar med ålder och i alla åldrar är det en större andel pojkar än flickor som spelar spel på dator eller konsol (tv-spel) mer än tre timmar en vanlig dag (siffrorna kommer från Statens Medieråds datainsamling hösten 2022 och presenteras i rapporten: Ungar och medier 2023
Länk till annan webbplats.).
Om jag hade en solospelar-känsla när jag stegade in i bibblan så befinner jag mig snart i stället i en vänlig, varm, generös gemenskap bland personer som alla jobbar med unga på bibliotek och vill lära sig mer om spelande och att knyta ihop biblioteksverksamhet och spelande. Alla är i olika åldrar, och har en bredd från icke-spelare till att spela själva eller ha spelat mycket tidigare i livet. Men några få har även erfarenhet att leda spelande på bibliotek. Vi börjar med att få dela två, tre ord om vår relation till spel och vi skrattar och ler. Någon måste vinna, en annan relaterar till sina barn och de yngre deltagarna har påfallande mer relation till plattformsspel själva.
Dagens gäst är Måns Billing som tidigare haft en tjänst som Spelkonsulent i Blekinge men som alldeles nyligen börjat arbeta på Game Habitat Länk till annan webbplats. som är en icke-vinstdrivande communityorganisation i Malmö. Genom stöd från bland annat Region Skåne verkar de för att stödja skapande och utveckling av ekosystem och sammanhang för spelutveckling i södra Sverige. Biblioteken kan vara en viktig arena för spelkunnighet, spelskapande och spelupplevelse. Spel utvecklas inte i ett vakuum och därför är talangutveckling och kompetensförsörjning en viktig del. Under sitt pass berättar Måns både om sitt tidigare arbete med att sprida kunskap bland unga om vilka olika roller man kan ha om man arbetar med spelutveckling och om spelslöjd som en praktik där barn och unga får tänka spelskapande under en eller flera träffar då man jobbar med hur ett spel kan utformas och där en stor del av tiden viks åt eget skapande. Han beskriver också sitt splitternya uppdrag på en ny tjänst och som han gärna vill ha inspel till. Vad behöver ni som finns ute i verksamheter för att kunna arbeta med spel på olika sätt? Finns det vägledningar ni skulle önska att vi producerade? Och vilken omvärldsbevakning och resurser behöver ni hjälp att få koll på?
Deltagarna har massor av tankar och funderingar. Inte minst om rollen som ledare eller facilitator. Är det ens möjligt att lägga all den tid inom en fullmatad tjänst på bibblan som behövs? Det krävs förberedelse, kunskap och erfarenhet av spelen man väljer, mycket tid för att skriva om berättelser och anpassa upplägg efter deltagarna och tiden man har till förfogande för träffarna. Är det inte bättre att försöka få tag på någon som verkligen kan leda gruppen med expertkunskap och istället som bibliotek skapa utrymmet och sköta det administrativa? Och hur når man målgruppen för den här typen av aktiviteter? Kanske kan man till en början få in spelande som en del i aktiviteter och grupper som man redan har; så som lovaktiviteter, after school eller bokcirklar. Just för att känna sig för, testa på gruppen och känna att man kan leva upp till sitt erbjudande.
Vi talar också om det är bra eller inte med tjejgrupper och hur tänker man genus utan att det blir kontraproduktivt? Hur kan man hitta bra och relevanta spel till vissa åldrar eller grupper, hur ser rättigheterna ut för en biblioteksorganisation. Och hur kan man sy ihop spelande med medie- och informationskompetens och filmpedagogik? Vi pratar om att nosa rätt på aktörer inom fältet i kommunen eller närområdet. Han visar oss Steam Länk till annan webbplats., den största plattformen idag för köp och nedladdning av spel. Där ser man vilka spel ens vänner äger och när de spelar. Han visar hur vi kan leta spel i vissa kategorier och vi pratar om systemkrav, åldersgränser och att mycket är kommersialiserat. Dessutom glider vi även in och ut i samtal om analoga rollspel, brädspel och om ungas egen spelkultur.
Det är helt uppenbart att frågorna i gruppen är många och att intresset är stort. Och att det är mycket värdefullt att ha någon kunnig att bolla alla dessa olika utmaningar och vägval med.
Inför dagen har deltagarna läst Digiteketartikeln: Vad vi pratar om när vi pratar om spel Länk till annan webbplats. som handlar om att leda spelcirklar på bibliotek av Johan Martinsson på Kristianstads stadsbibliotek. De har också lyssnat till Podden: Spelhyllan, avsnitt 25 Länk till annan webbplats. med Tony Melander, bibliotekschef på Vadstena bibliotek. Denna förberedelse gjorde att alla hade viss gemensam förförståelse och hade landat in i ämnet i god tid. Artikeln och podden blev också ett underlag för reflektioner, frågor och delande av erfarenheter och tips på spel, böcker och andra media som anknöt till ämnena som togs upp.
Efter denna heldag om spel på folkbibliotek känner jag, och nog många med mig, att vi skrapat på ytan - vi har lärt oss så mycket att vi förstår att det finns mycket mer att veta och lära. Risken finns att det fortsätter vara de som själva spelar på sin fritid som driver den reella spelutvecklingen på bibliotek. Men vi har fått tips på många resurser, flera ska vara med på Game Habitats digitala fortbildningsförmiddag några veckor senare och vi har nu kontakt med en person som lovat att svara på frågor om vi behöver hjälp. Inte minst har förberedelserna och dagen aktiverat oss i ämnet och vi har börjat eller fortsatt att mer och mer tänka spel, spelifiering, crossmedia och berättelsen som paraplyet och sammanhanget snarare än boken. Vi har också definitivt insett att spelande är en kulturutövning som sysselsätter och engagerar väldigt många.
När jag satt mig i bilen och passerat portalen igen, nu från andra hållet, är det med en rad olika tankar i huvudet. För det första att det just nu sker en stor generationsväxling bland biblioteksanställda. Fler och fler i personalen har eller kommer att ha egna erfarenheter av, och en grundkunskap om, olika former av spelande. Jag föreställer mig att fortbildning i hela personalgruppen om digitalt spelande kommer att bli lika självklart som annan fortbildning kring digital transformation och digitala möjligheter att nå bibliotekens verksamhetsmål. Jag tänker på spel som ett spännande sätt att nå nya målgrupper och göra kulturella yttringar tillgängliga på nya sätt.
Genom spel får man hjälpas åt, uppleva samma utmaningar och uppdrag som skapar sammanhang, motivation och möjligheter för människor med olika bakgrund, ålder och funktioner att få vara tillsammans och skapa på lika villkor. Det om något är väl jämlikt, demokratiskt och tillgängligt. Att spela kan vara ett kravlöst sätt att få lyfta värderingar, prioriteringar, roller och olikheter. Spel och lek är en del av att vara människa och inte bara förunnat barn utan också unga och vuxna.
Att biblioteken bör plocka in spel som en metod, en självklar konstform och ett givet kulturuttryck, var vi alla rörande överens om under dagen. Det är hur vi ska erövra kompetens, kunskap och tidsåtgång som är vår utmaning. Kanske ligger en del av lösningen i att tillsammans plocka fram vår leklust och fantasi?
/Sara Wijk
Fundera på:
Vilka aktörer att samverka med finns där din bibbla finns?
Finns det andra kulturverksamheter som kommit igång lite mer än ni som ni kan kroka arm med? Finns det aktiviteter eller kompetenser inom Kulturskolan?
Finns det företag som arbetar med spelutveckling? Föreningar som sysslar med spelande? Kanske finns det något företag som arbetar med konsultverksamhet eller facilitering med inriktning på det digitala eller spelifiering? Kan du ta hjälp av något företag som säljer spel?
Har ni ”experter” i personalgruppen? Dra nytta av dem för att sprida kunskap till flera.
Lista med resurser som inte står i texten
Digiteket
Spela roll: fem rollspel att köpa in till biblioteket Länk till annan webbplats.
Ta tärningarna online – hur man bordsrollspelar digitalt Länk till annan webbplats.
20 år av rollspel på bibliotek Länk till annan webbplats.
Böcker och skrifter
Huizinga Länk till annan webbplats., Johan (1938) Homo Ludens (den lekande människan). Finns i nyutgivning både som tryckt bok och e-bok Länk till annan webbplats.
Kraftsamling Dataspelsbranschen, RISE Länk till annan webbplats.
Regional spelkultur, Region Dalarna Länk till annan webbplats.
Veileder for formidling av dataspill som kulturuttrykk. Länk till annan webbplats. Skrift från norska Kulturtanken om förmedling av spel på olika arenor där bland annat bibliotek tas upp.
Studentuppsatser
Andersson, Sandra och Frandsen, Jennifer (2019) Bibliotek och TV-spel: En studie om bibliotekariernas roll och tv-spelens framtid på biblioteken. Länk till annan webbplats. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Kandidatuppsats
Bång, Elvina och Dagérus, Ulrika (2023) Digitala pedagogiska spel och barn med ADHD: En studie om gamification-elementens påverkan på autonomi, kompetens och tillhörighet. Länk till annan webbplats. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Kandidatuppsats
Lundgren, Mikael (2021) Bibliotek och Tv-Spel: En undersökning om Göteborgs Stadsbiblioteks fokus på en tv-spelsavdelning för ungdomar Länk till annan webbplats.. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Kandidatuppsats
Persson, Michael (2022) Rulla tärningen!: Om rollspelsverksamhet på svenska folkbibliotek. Länk till annan webbplats. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Masteruppsats
Övriga resurser
Game Habitat, Kom igång med spelskapande Länk till annan webbplats.
Kodboken Länk till annan webbplats.
Spelutställning på världskulturmuseet Göteborg Länk till annan webbplats.
Sverok. Länk till annan webbplats. Förbund av föreningar för spel- och nördkultur.
Bild från Sölvesborgs bibliotek som har arrangerat aktiviteter där barn fått skapa egna brädspel
