Lokal samverkan

De stora samhällsutmaningarna kräver samverkan och samhandling. Det gäller samhällsfrågor i allmänhet såväl som barns uppväxtvillkor. För att varje barn ska ha goda möjlighet till en god språkutveckling behöver vi samarbeta och sätta barnet och familjens styrkor och behov i centrum. Då faller också samverkan bättre på plats. Hur kan vi var och en som verksamheter och samtidigt tillsammans så effektfullt och effektivt som möjligt göra nytta?

I Språkstegen bidrar olika yrken och verksamheter med sådant som de andra inte har lika god tillgång till. Bland mycket annat bidrar t ex logopederna med djup kunskap och kompetens och forskning om språkutveckling. Psykologerna med detsamma kring anknytning och föräldraskap. Bibliotekspersonalen bidrar med en plats är öppen, kunskap om läsfrämjande och massor av böcker som är gratis att läsa och låna. Barnhälsovård och förskola med kontakt med nästan varje barn. Barnhälsovård dessutom med ett större sammanhang kring hälsa och kunskap om familjer med en särskild sårbarhet och socialtjänsten med stöd för dessa familjer. Förskolan med föräldrakontakt varje dag och förstås oändliga möjligheter i tid att arbeta språkutvecklande. Öppen förskola har en yta för sammanhang, lek, gemenskap och möjlighet för föräldrar att över tid bli sedd och bekräftad. Listan kan förstås göras ännu längre.

Hur ska man göra för att komma igång? Självklart är det avgörande att chefer involveras så det gemensamma hänger ihop med det verksamhetsspecifika.
Att i samverkansgruppen ha gemensamma mål och att dokumentera.
Att ha långsiktiga, hållbara och personoberoende perspektiv.
En god början kan vara att lära känna varandras verksamheter och att samverka kring något väldigt konkret. Läs mer om praktiska saker under rubriken Hur?

Syftet med Språkstegen är att stödja yngre barns språkutveckling genom framför allt föräldrastöd. De lokala nätverken är till för lokal samverkan mellan barnhälsovård, bibliotek, förskola och även öppen förskola om det finns. I nätverket kan vid behov också andra som arbetar med föräldrastöd eller barn 0‑5 år finnas med. Det bör finnas ett Språkstegen-nätverk i varje kommun. I större kommuner kan närverket organiseras geografiskt i fler mindre nätverk för att de gemensamma frågorna ska vara relevanta och greppbara och deltagarna berörda och aktiva. Forumet kan användas till att diskutera samarbetsområden som rör Språkstegen, exempelvis bokgåva vid 18 månader, föräldragrupper, bokrecept samt material från Språkstegen eller Bokstart.

Utöver detta kan det också finnas lokala samarbeten som är olika i varje kommun, såsom förskolearbetet och samverkan kring exempelvis bokpåsar, kapprumsbibliotek eller föräldramöten. Nätverken är också till för att lära känna varandra och varandras verksamheter och uppdrag och att kunna sprida information om varandra. För att samarbeta så att Språkstegenarbetet gagnar barnens och familjernas behov krävs att vi som möter familjer och barn känner varandras verksamheter och drar nytta av varandras kompetenser och arbete på ett smart sätt.

Språkstegenansvarig från biblioteket i kommunen kan vara sammankallande. Ett annat sätt är att låta mötesledning, att sammankalla och skriva anteckningar cirkulera. Det är rekommenderat att träffas 1-2 gånger per år eller oftare vid behov. Använd de första mötena till att lära känna varandras verksamheter, kompetenser och arbetssätt och bestäm när, var, hur ofta och hur ni ska ses. Att ses hos varandra ger kunskaper ni inte får om ni alltid ses digitalt. Att ses digitalt frigör tid och kan fungera väl när ni kommit igång och redan lärt känna varandra. Alla frågor kan inte lösas i nätverket. Ofta behöver man också ha direktkontakt person till person och verksamhet till verksamhet.

Ett förslag på dagordning för en nätverksträff

• Presentationsrunda
• På gång i våra verksamheter
• Hur fungerar Språkstegenarbetet och hur kan vi utveckla detta? Utvärdera det som redan görs.
• Några nya behov/ samarbetsområden vi vill utveckla?
• På gång i Språkstegen regionalt och Bokstart nationellt eller annan omvärldsbevakning som berör oss?
• Övrigt
• Nästa möte (bestäm dag, tid, plats och vem som kallar och leder mötet).
  
  

För att samarbete och nätverkande lokalt ska kunna vara den hävstång som behövs in i verksamheterna och göra skillnad för små barns språkutveckling behöver också chefer ha kännedom om träffar och innehåll.

Representant som ingår i nätverket följer upp och informerar kollegor och chef om arbetet i det lokala nätverket.

Några slutliga tips!
Samverkan är en ständigt pågående process som kräver uthållighet och engagemang från de involverade. Att alla är lika engagerade och närvarande är ofta en önskan men nästan en omöjlighet. Ofta turas man om att dra genom olika tider, olika processer och olika frågor. Ett gemensamt fokus över tid på målgruppens behov gör det lättare att hålla i och hålla ut i arbetet. Våga prova, invänta inte alla innan ni börjar utan uppmuntra varandra. Att göra något och att arbeta genom kompetenshöjande insatser som får konsekvenser i mötet med varje barn och familj kan med ganska små medel göra stor samhällsnytta.

Behöver ni stöd och mer information i nätverket: Kontakta ”din” representant i den regionala arbetsgruppen.
Är du inte med i något nätverk och vill ha mer information hur det organiseras där du arbetar: Kontakta biblioteket i din kommun.

Vad ska vi samverka kring? Ja den frågan ställer ibland lokala nätverk. När vi känner varandra och tagit beslut om gåvobok vad finns det mer att samverka kring? Här finns en idébank att använda utan någon inbördes ordning. Fortsätt att utgå från barnens och vårdnadshavarnas behov. Hur kan ni tillsammans stärka, inspirera, informera, inkludera så att barnet får de allra bästa av förutsättningar.

• Hur kan ni arbeta tillsammans för att stödja flerspråkiga familjer?
• Utvärdera 18-månaders eller en annan insats (statistik, intervjuer, observationer). Familjernas perspektiv, verksamheternas perspektiv, yrkesutövernas perspektiv. Uppnår vi målen?
• Hur arbetar vi med Bokstarts och Språkstegens material tillsammans?
• Att möta föräldrar i grupp. Vilka grupper finns i vår kommun/ vårt område? Öppna eller fasta? Att använda gruppen som resurs i föräldrastöd. Dela erfarenheter av utmaningar, svårigheter och lärdommar. Hur kan vi samverka?
• Göra en plan med en röd tråd av språkfrämjande insatser och alla verksamheter utifrån barnet och vårdnadshavarens perspektiv. Vilken ålder, vilken målgrupp, vilken/a verksamheter, vilken plats/forum, vilket måI. llustrera. Ta inspiration från Vaggerydsmodellen Länk till annan webbplats..
• Söka medel från Bokstart Länk till annan webbplats.. Är det något för oss? Samtala om vad ni skulle kunna göra tillsammans om ni fick medel. Läs igenom kriterierna. Vad vill ni uppnå? Om ni vill gå vidare: Hur förankrar vi med chefer, när är nästa utlysning? Fördela arbete; vem gör vad?
• Finns det fler intressenter i kommunen som kan bjudas in till en enstaka träff med ngt tema. Tex kulturföreningar, representant för kommunens arbete med integration etc när ni arbetar med frågor kring flerspråkighet.
• Frågorna om skärm och språkutveckling. Ger ni samma information till föräldrarna? En utgångspunkt kan vara att använda Folkhälsomyndighetens rekommendationer, vägledningar och material Länk till annan webbplats. som utgångspunkt.
• Böcker, ramsor, sånger, lekar och berättelser. Inspirera varandra om nytt språkutvecklande material.
• TAKK. Hur används det? Vilka resurser finns för familjer/ för yrkesverksamma? Vilka kan TAKK och kan vara en resurs i det lokala nätverket?
• Hur kommunicerar vi? Kontaktpersoner, medarbetare till chef, vad behöver alla veta och vad räcker att en ansvarig per verksamhet har koll på. Hur får nyanställda kunskap? Vilka begrepp och termer är bra att ha koll på. Använder vi dem lika?
• Socioekonomisk utsatthet. Hur ser det ut i vår kommun? Bjud in någon som berättar och diskutera. Når vi dem som behöver mest stöd? Om inte varför? Vad skulle med lätthet kunna ändras? Vad skulle ni önska göra om ni inte hade obegränsade resurser?
• Funktionsnedsättningar hos barn och/ eller föräldrar. Hur arbetar vi i våra verksamheter med detta när det gäller de yngre barnen? Vad kan vi göra i det gemensamma arbetet för att bättre anpassa oss till de behov som kan finnas. Vad kan vi lära av varandra. Miljö, kommunikation, medier, SPSM, MTM
• Ny forskning, rekommendationer eller rapporter är ofta ett bra underlag för lärande och utveckling.
• Läsfrämjande rum. Titta på varandras rum (kapprum, småbarnsavdelning, väntrum, öppen förskola, toaletter etc) Ta foton om ni inte har möjlighet att besöka varandra. Hur kan dessa rum göras mer läsfrämjande.
• Statistik och fakta: Dela upp lite olika frågeställningar mellan er och förbered träffen. Intressanta saker att ta reda på kan vara: Hur många föds? I vilka kommundelar? Ålder föräldrar? Utrikesfödda föräldrar? Vilka talade språk är störst? Ensamhushåll? Inskrivna barn i verksamheten? Utlån småbarnsböcker? hitta på fler intressanta frågor: använd SCBs, kommunens och verksamheternas statistik.
• E-utbildningen om Språk och läsfrämjande för de yngsta barnen Länk till annan webbplats.. Visa hur man hittar. Vad är mest relevant? Till träffen har ni sett/lyssnat/ läst på ett avsnitt som ni diskuterar. Prata inte bara om avsnittet var bra utan vilka konsekvenser den nya kunskapen får på det ni gör i ert eget och gemensamma arbete för barns språkutveckling.
• Utvärdera träffarna kort ofta eller ordentligt med några års mellanrum. Träffas ni med lagom intervall? Är innehållet relevant? Är rätt personer med? Vad har samverkan gett för resultat (påminn er om hur det var för några år sedan och se alla små och stora resultat)? Vad är guldet och vilka är svårigheterna? Vilka roller har olika personer eller verksamheter fått och är vi nöjda med dem? Hur dokumenteras och sprids innehållet på träffarna?

Använda taxonomier som ett mått för samarbete Länk till annan webbplats.. (artikel)
Om Region Uppsalas arbete med olika nivåer av samverkan.

Att lyckas leda i samverkan; (bok)
Anna Zingmark & Caroline Bottheim, Länka Publishing, Stockholm 2019

Samordningsmisslyckanden - ett hot mot välfärden? Länk till annan webbplats. (video)
Intervju med Mats Tyrstrup, docent vid Handelshögskolan i Stockholm och forskningsledare vid Leading Health Care,
om varför samordning är svårt och hur man kan få samverkan över verksamhetsgränserna att fungera bättre.
Samtalsledare: Josefine Sundström
Från Bokstarts jubileumskonferens. Inslaget är 1 h 32 min in i filmen.

Samverkanstrappan (bild) Länk till annan webbplats.
Samverkanstrappan är en modell utvecklad av Arne Eriksson som kan användas för att se olika steg eller nivåer av ett samarbete. Här i Region Kronobergs version. Modellen kan till exempel användas för att synliggöra och prata om att olika aktörer kan ha olika ambitionsnivå eller att man enar sig om att nå en viss nivå. Jämför gärna med Uppsalas mer verksamhetspecifika taxonomi i länk ovan.