På turné med Nora Khalil

I mars besökte Hjärtans fröjd-pristagaren och Sommarprataren Nora Khalil ungdomar på bibliotek och skolor i Kronoberg med stöd av BiBK - och vi var med.

Nora Khalil på Strömsnässkolan

Författaren Nora Khalil slog igenom med dunder och brak med sin debutroman Yani 2022. Yani fick stor och bred uppmärksamhet, mycket ovanligt för en debutant och ännu ovanligare för en ungdomsboksdebutant. Sommarprat i P1! Hjärtans fröjd-priset! Nora Khalil hyllades av kritikerna för sitt lyhörda sätt att skildra ungdomars liv i förorten och för sitt språk, fullt av slang. I juryns motivering till Hjärtans fröjd-priset skrev de bland annat att ”boken har högt tempo, stor trovärdighet och ger glimtar av glädje och hopp även när det berättas om drabbande händelser och svåra val. Nora Khalil skriver personligt, lekfullt och använder stilsäkert ortens språk.”

Så vi hade en Hjärtans fröjd-pristagare som skrivit årets bästa svenska ungdomsbok 2022. Och vi hade speciellt avsatta medel för läsfrämjande för barn och unga i Kronoberg. Vad gjorde vi då? En författarturné i Kronoberg såklart! Fem kommuner nappade på vårt erbjudande att få besök av Nora under våren 2024. Nora besökte Alvesta, Lessebo, Uppvidinge, Älmhult och Markaryd. Närmare bestämt föreläste hon för personalgruppen på biblioteket i Alvesta. Hon hängde på pizzahäng med fritidsgårdens tjejgrupp en kväll på biblioteket i Lessebo. I Uppvidinge samarbetade biblioteket med Åsedaskolan där Nora föreläste i matsalen för två åttondeklasser. Och en elev i sjuan. En elev som fått reda på att hennes absoluta favoritförfattare och idol var på väg till hennes skola och bett om att få delta hon med. Hennes lärare så ja och glädjen var stor.

Efter morgonen på Åsedaskolan begav vi oss till biblioteket i Älmhult som bjudit in SVA-elever för att få lyssna på Nora. Det sista stoppet på Noras turné var Strömsnässkolan i Strömsnäsbruk som tackat ja till bibliotekets erbjudande om författarbesök. Där träffade Nora två sjundeklasser i deras respektive klassrum och både hann föreläsa och hålla skrivövningar.

Jag hängde med på alla besök där Nora träffade ungdomar och lärde mig en hel del om olika saker. Dels att författarlivet inte bara är en solitär verksamhet – i alla fall om man får göra så många författarbesök som Nora. Hon har gjort en imponerande mängd besök på bibliotek och framför allt skolor det senaste året. Hon tror själv att den stora efterfrågan hängt ihop med både Sommarpratet i Sveriges radio och de extra medel biblioteken har haft tack vare Läsfrämjandelyftet.

Nora Khalil på Älmhults bibliotek

Efter sin föreläsning om sin väg från klassens tystaste tjej till att bli utgiven författare, där Nora bland annat berättade att hennes författardröm väcktes av en så liten sak som ett svenskaläraren en gång berömde hennes handstil, ställde Nora vid varje besök ett antal frågor.

Det var slående hur lika ungdomarna svarade.

Nora sa: Vuxna säger att dagens ungdomar vägrar läsa. Stämmer det?
Ungdomarna svarade: Ja!

Varför?
Mobilen. Tråkigt. Jobbigt.

Vad skulle få er att läsa?
Pengar!

Hur många av er har besökt biblioteket frivilligt det senaste året?
Inte många.

Läsning förknippas med tvång, läxor och skola.
En bibliotekarie sa att hon visste att det var många fler som läst (Yani inför besöket men även andra böcker) än vad som svarade ja på Noras fråga om hur mycket de läst på sistone. De som faktiskt läser av egen fri vilja vill alltså inte alltid visa det inför sina klasskompisar.

När jag frågade Nora själv om vad hon anser fungerar som läsfrämjande för ungdomar, efter alla tusentals ungdomar hon träffat, sa hon bland annat högläsning. Högläsning även för äldre elever. Sluta inte högläsa. Det blir en bra gemensam stund där alla kan delta och uppleva texten tillsammans. Även om man går på högstadiet. Och hon hänvisade till Nicolas Lunabbas ord om att den som är hungrig inte kan tänka på att läsa. De materiella förutsättningarna måste finnas på plats innan frivillig läsning över huvud taget kan komma på fråga.

De elever och ungdomar som hade getts/haft tid att läsa Yani inför Noras besök hade många frågor att ställa. Det mer intima hänget i Lessebo där Nora, tio tjejer i högstadiet och personal från både bibliotek och fritidsgården satt i cirkel i mjuka möbler, bjöd på många frågor och samtal om både Yani, att vara författare, att börja skriva själv och receptet på den toast som förekommer flitigt på fritidsgården i Yani. Vid alla besök ledde Noras egna frågor till samtal om att läsa eller inte läsa.

Själv tänker jag efter de tre dagarna på turné med Nora att vi vuxna vill så mycket av unga människor. Vi vill att de ska läsa för att klara av skolan och livet som vuxen medborgare. Vi vill också att de ska få uppleva litteraturen som konstform och den stora rikedom den kan erbjuda oss människor. Jag tänker också på att komma ihåg att biblioteket inte är skolan, även om samarbete med skolan kan vara avgörande för att nå ungdomar. Men biblioteket har inget pedagogiskt uppdrag, inga mål som ska mätas, ingen läsförståelse som ska bedömas. Biblioteken kan jobba med läsning helt utifrån lust. Det är både en stor frihet och en stor utmaning. Jag vågar tro på att ungas delaktighet som vi har börjat utforska i Unga läsambassadörer/Läsfrämjandelyftet är en bra väg för biblioteken att hitta till ungas lust till läsning.

/Camilla Carnmo