Reclaiming the room – Chals 2022

Varje år anordnar Chalmers Universitetsbibliotek en konferens dagen innan Bokmässan. I år var temat Reclaiming the room, ett spännande program, och från BiBK åkte Lisa Elmers och Anna Persson. Här kommer en kort sammanfattning av dagen och lite reflektioner.

Först ut var Jonaz Björk, digital scenograf, som jobbar med rummet vi satt i på Learning space, Akademiska hus. Rummet vi kom in i var en stor sal med möjlighet att projicera bild på tre väggar, det fanns riggar i taket för belysning och textilier och flera olika sitt sittmöjligheter. Jonaz berättade om tidens och framtidens hörsal, att det här huset var byggt för att vara testyta för processer. Han pratade om vilka är behoven och vad vill vi att rummet ska kommunicera. Vi går in i varje rum med förutsättningar. Då blir det extra viktigt med flexibla rum, med olika möjligheter för sittplatser, för bord, för projicering osv.

Här tog jag med mig att vikten av att fundera över vad rummet kommunicerar. Och att i trähus är man aldrig ensam! /Anna

Jag fastnade för hur Jonaz pratade om hur vi styr människors beteende genom ur vi riggar ett rum. Tänder vi en lampa tar sig människor till ljuset, finns det kuber och stolar att sitta på väljer folk stolarna och lägger väskor (eller fötter) på kuberna. /Lisa

 

kvinna föreläser framför några personer. texten "fakta" visas på en skärm

Petra Trobäck, grundare till Morphosis och rådgivare inom biblioteksutveckling: Om lärandet hade en röst, vad skulle den säga om biblioteksrummet?

Petra Trobäck fick oss att fundera på vad olika abstrakta saker skulle sagt om ett rum- om de hade en röst. D.v.s. ”Om lärandet hade en röst – vad skulle det säga om det här rummet?”, eller vad skulle läsfrämjandet säga? En tankeväckande övning! Hon reflekterade också över hur viktiga frågorna är för allt lärande. Hur kan våra biblioteksrum skapa plats för frågor och för reflektion? Det finns ofta gott om yta för att ta in information men saknas för det mesta bra ytor för dialog och interaktion. Det är viktigt att inte blanda alla olika funktioner – det behövs tydliga zoner för att få till interaktion/dialog i kombination med plats för studiero.

Petra Trobäck menade att biblioteken ska få människor att så snart som möjligt efter att de kommit in i lokalen ”öppna sinnet” och interagera med rummet. Hon jämförde med IKEAs ”plånboksöppnare” – d.v.s. att besökaren exponeras för stora bingar med värmeljus eller servetter tidigt. Vi behöver fundera vad som sätter igång besökarna i biblioteksrummet och vara tydliga i kommunikationen. Välj budskap, och välj bort annat. Ta i! Ifrågasätt interna ”sanningar”, lyssna med stora öron och studera hur människor beter sig i rummet. Det som var gynnsamt för tre år sedan kanske inte är det idag och det som är gynnsamt idag kanske inte är det om tre år. Våga ändra och se vad som händer. Prova, prova, prova!

En av de saker jag med mig var metoden ”Om x hade en röst, vad skulle den säga om x”, t ex om läsningen hade en röst, vad skulle den säga om biblioteksrummet. /Anna

Jag blev påmind om vikten av tydlig kommunikation. Hellre en JÄTTESTOR skylt än fem små. A3-format är för det mesta för litet. /Lisa

 

en kvinna föreläser framför några människor. en klocka visas på en skärm

Katriina Byström, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid OlsoMet: Folktomma kontor – förfluten framtid?

Katriina hade intervjuat ca 25 personer om deras förhållande till kontorsarbete under och efter pandemin. Det Katriina kunde konstatera var att rummet hade ingen betydelse för vardagens kunskapsinhämtning, då alla idag använder sina digitala enheter för det. Däremot när vi kommer till avancerad problemlösning blir rummet och samtalet i det fysiska rummet viktigt. Det som kom fram var att man under pandemin saknade det sociala som gemensamma fikor/luncher och att man blev trött på Teams/Zoommöten, där det var svårt att tolka stämningar. Många tyckte dock att hemmakontoret var bekvämt, skönt slippa åka och vara hemma när barn och tvätt pockade på ens uppmärksamhet.

För att göra Katriinas undersökning mer tydlig pratade hon om hur olika upplevd tid var i förhållandet jobba hemma och kontoret.

Skärmtid – den tid man jobbar anser man vid hemarbete är den tid jag gör framför datorn.

Sluttid – vid hemarbete har vi en tanke om att jag slutar jobba när jag gjort färdigt

Ställtid – försvann nästan helt vid hemarbete under pandemin, vi tog oss inte tid till fysisk eller mental ställtid

Restid – de som bor nära kontoret gick tillbaka till kontorsarbete när pandemin var slut, medan de med restid ser värdet av att jobba hemma och slippa lägga tid på resor

Fokustid – när vi går tillbaka till möten i rummet behöver vi vara fokuserade hela tiden, det var vi kanske inte vid skärmmötena, då vi kollade upp saker, zoomade ute lite när vi behövde

Debattid – de goda diskussionerna försvann vid de digitala mötena, de blev i många fall mer ”effektiva”

Fixartid – tillbaka med fysiska möten måste vi återigen börja organisera sådan som koka kaffe, sätta upp föreläsningssalar osv

Sällskapstid – att inte träffa de kollegor som du inte har i ditt arbetslag, men som finns på din arbetsplats, var något vi saknade under hemarbetet

Heurekatid – kaffetid

Livstid – tiden att leva, att vi insåg att fritid, vänner och familj måste få ta tid.

Några övriga reflektioner som gjordes var att omförändringsarbete var välplanerat fungerade det även under pandemin. Vi hittade sätt att jobba digitalt. Att sitta i enkelrum främjar inte kreativitet.

Jag tar med mig att dagen går att delas in i olika tider och vi har mycket kvar att utforska när det gäller hur framtidens kontorsplatser ska se ut./Anna

Det var bekräftande att lyssna på vad man kan se i forskningen ang. vad de senaste två åren har fått för påverkan – jag kände igen mig i mycket. Det är tröttande att försöka tolka mellanmänskliga signaler i det digitala rummet. Och det är helt i sin ordning att det är så. /Lisa

Mirjam Josbrant, biblioteket på Luleås universitet: Är det här biblioteket? Från traditionell biblioteks disk till ”hjälp-till-självhjälp

Luleå universitetsbibliotek har skapat en ny typ av biblioteksmiljö efter som de såg ett förändrat beteende bland studenterna. Diskarnas funktion för referensfrågor var inte viktiga längre och på biblioteket funderade de på vad diskarna nu signalerade, och uppmuntrade till för typ av frågor. Hur kunde biblioteket uppmuntra studenterna till Engagemang, uthålligt arbete och självständighet (som är LUs ledord)? De funderade inte bara på vilken typ av frågor de ville stimulera utan också på hur deras handledande arbete funderade. Personalen gjorde ett stort förberedande arbete för att skapa samsyn och de testade, möblerade om, testade, möblerade om igen… det studenterna nu möts av när de kommer in är ett litet runt bort och två stolar – en ”clean desk” som både studenter och bibliotekspersonal får ta med sig sina datorer till. Det blev viktigt att personalen inte ska vara utförare utan medhjälpare. I den nya biblioteksmiljön finns även laborativa lärmiljöer såsom en kreativ studio och en presentationsstudio. Ett par av lärdomarna personalen drog under processen var:

  • Det behöver inte bli färdigt på en gång
  • Behåll samsynen i personalgruppen (genom återkommande gemensamma kompetenstillfällen)

Vi är alla popcorn, som poppar olika snabbt i en förändringsprocess. Vissa poppar direkt, andra efter lite uppvärmning och andra ligger opoppade kvar./Anna

Jag funderade på vad i en möblering som skapar engagemang? Vilka motorer finns? Hur blir det tydligt vad en förväntas göra vid en ”clean desk”?/Lisa

 

Marie Leijon, docent i pedagogik (Zoom): Tillbaka till framtiden - lärandemiljöer i högre utbildning

Marie Leijon, docent i pedagogik, Malmö Universitet pratade om Framtidens lärmiljöer. Det är ett spännande ämne när vi pratar mycket hybridmöten och förväntningarna på hybridmöten är stora. Marie menar att lärmiljöer måste utvecklas och det inte går att separera det digitala och fysiska. Bibliotekarier/lärare behöver kunna undervisa i olika miljöer och redan vid planeringen av lärtillfället måste man fundera på vilken miljö som passar bäst (didaktisk spatial kompetens). Marie säger att framtiden är hybrid, det behöver vi förhålla oss till, men de flesta rum som vi har idag stödjer inte ett hybridarbetssätt. Framförallt är det möbleringen i rummet och integrationen av de som inte är på plats som behöver förbättras.

Nedan hittar ni en bild, som Marie tagit fram för att visa på det vi måste fokusera på framöver för att få till bra lärmiljöer. Det är det gröna på bilden, spänningsfältet mellan IRL-möten och hybridmöten.

En del av det man tappar vid hybridmöten som man måste jobba med för att hitta metoder för är Throwntogetherness (Massey´s ord) som står för det som vi lär oss slumpmässigt av varandra, när vi bara möts.

Efter att ha lyssnat till Marie funderar jag mycket över hur folkbibliotek gör sina hybridmöten. Kommer biblioteken att försöka gå tillbaka till endast fysiska författarbesök eller kommer biblioteken ge möjlighet till att följa programverksamheten digitalt och hur får vi till dessa hybridtillfällen då? /Anna

Efter att många av oss förändrade våra arbetssätt i en rasande takt under pandemin behöver vi nu vara lite mer genomtänkta och titta på den forskning som kommer nu. Vi behöver fortsätta fundera på vad vi möts för när vi möts fysiskt. Vad får vi ut? /Lisa

En kvinna håller en digital presentation och flera texter visas, bla hybriditet, digitalisering och virtuella miljöer

Johanna Palm, bibliotekarie, Linnéuniversitet: Sitter bibliotekariekompetensen i informationsdisken

År 2008 fanns Linneuniversitet på 16 olika platser i Kalmar och man vile samla resurserna. En förstudie gjordes 2013 om ”gemensam kundtjänst” och ur den föddes en gemensam vision om samordning mellan infocenter och UB. Johanna Palm nämnde ett par framgångsfaktorer; gemensam målbild och gemensamt underlag (alla frågor som kom in till både infocenter och UB under ett år loggades och kategoriserades, frågemätningen gav en gemensam bild).

En undersökning gjordes om hur UB möter sina användare och med utgångspunkt i resultatet från den jobbar man nu bland annat på att biblioteket ska få tydligare ingångar, gör-det-själv-ytor, ett digitalt infoteam och en pedagogisk webb.

Superintressanta tankar om att ta bort diskarna, vad händer med oss som jobbar och vad händer med de som använder biblioteket? Vad signalerar en disk och storleken på disken? Det här behöver alla bibliotek fundera över. /Anna

Under en s.k. ”touchdown tour” på biblioteket med en användare hänvisades till att användaren borde fråga personalen. Då fick man svaret ”Personalen? Menar du dem i caféet?”. Väldigt talande för hur osynliga bibliotekspersonalen var, trots att de bemannade en stor disk.

Dagen avslutades med att Gert Wingårdh och Sara Hellner berättade om deras tankar vid bland annat ritandet av Örebros kulturkvarter. Vi länkar till artikeln i Biblioteksbladet Wingårdh sågar nya svenska bibliotek - Biblioteksbladet Länk till annan webbplats. i stället för att försöka skriva det med egna ord.

Jag fick möjlighet att prata med Gert eftermötet och till min förvåning har man ingen större omvärldsbevakning när det gäller bibliotek, hoppas jag väckte lite nya tankar hos honom. I allt en bra dag även om den riktar sig framför allt till universitet- och högskolebibliotek, många tankar som snurrar kring diskar, kring hybridmöten, kring framtidens bibliotek. /Anna

Gert Wingård i svarta kläder