Hej Uppvidinge!

Vi har under våren fått följa en del vad som händer Uppvidinge bibliotek i media, BiBK skickade några frågor till bibliotekschefen Kasia Musial Lilja för att höra vad som händer nu.

Vad är på gång i Uppvidinge?

Det händer ganska mycket hos oss. Dels ser vi över våra fysiska rum, utifrån främst attraktivitet för fler men även ur ett tillgänglighetsperspektiv. Med hjälp av medel från Kulturrådet har vi kunnat genomföra tillgänglighetsinventeringar i samtliga bibliotek, utifrån fysiskt men även kognitivt perspektiv. Vi gör en handlingsplan utifrån de åtgärder vi behöver vidta. I det fysiska rummet görs en rad insatser: bland annat har vi genomfört dialoger med barn och unga men också hämtat in synpunkter på vår service och vårt utbud genom en enkät till låntagarna. Sammantaget har det gett oss ett gott underlag att jobba med i vårt utvecklingsarbete; synpunkter som rör både de fysiska lokalerna men också verksamhetens innehåll. Synpunkterna arbetar vi in i vår nya biblioteksplan, som ska beslutas under hösten. Till vårt projekt som syftar till att öka bibliotekens attraktivitet för alla, har vi anställt en konsult (inredningsarkitekt) som hjälper oss att utforma och landa rätt i gestaltningen av våra biblioteksrum.

Vi har också blivit beviljade bidrag från kulturrådet, för att utveckla arbetet med vår programverksamhet i läsandets tecken. Just nu har vi en annons ute, där vi söker efter en programsamordnare som ska ansvara för att ta fram en långsiktig plan för vår programverksamhet men också genomföra en del praktiska arrangemang. Planen ska utgå ifrån målen i biblioteksplanen, så det går hand i hand med den beslutade viljeriktningen. Projektet syftar till att locka nya användare till biblioteken, men också locka tillbaka de vi har ”tappat” under pandemin. Projektet kommer att genomföras i samarbete med berörda aktörer/föreningar i kultursektorn, men också bana väg för ett långsiktigt samarbete.

Kasia, du har nu jobbat ett år i Uppvidinge och med biblioteket där, hur har det varit?

I november har jag jobbat ett år, en tid som har varit fantastiskt givande och lärorik. Eftersom jag inte har någon biblioteksbakgrund så har jag fått ägna mycket tid åt att sätta mig in i vad biblioteksuppdraget i grunden syftar till och vilka utmaningar vår kommun står inför. Jag har förlitat mig mycket på bibliotekariernas expertis och långa kompetens, vilket har hjälpt mig att landa i en god grund. Jag får förlita mig på medarbetarnas kompetens i mångt och mycket, och försöka bidra med de förutsättningar som finns till hands. Det har som sagt tagit nästan ett år att förstå uppdraget, men det har också varit värdefullt att lägga min tid på det- särskilt eftersom vi arbetar med ny biblioteksplan och har behövt gå till botten med bibliotekslagens intentioner och landa i en tillräcklig ambitionsnivå sett till våra förutsättningar i vår kommun.

Vad tänker du om biblioteken, både i ett Uppvidingeperspektiv och ett nationellt perspektiv, framöver?

Bibliotekens framtid är så klart ingen lätt fråga att kort besvara. För min del har biblioteken en given plats, både nationellt och lokalt, i ett demokratiskt sammanhang. Att stå för demokratiska principer och fungera som en garant för demokratin i en tid som präglas i stort av antidemokratiska påtryckningar, är för mig bibliotekens främsta uppdrag. En annan viktig utmaning vi behöver jobba aktivt med är barn och ungas intresse för läsning och litteratur. När det finns så stor konkurrens och utbud riktat till barn och unga behöver vi anpassa oss och hitta samarbetsmöjligheter, nya samarbetsvägar men också bjuda in till dialog.