Från Kalifornien till Flemingsberg via akademisk källkritik, modersmål och minecraft

I juni arrangerade biblioteken i Stockholm konferensen Bibliotek i Kubik. Från BiBK for Alexander Magnusson, Weine Sundell och Camilla Carnmo upp för förkovran. Här är lite av vad de tog med sig hem.

Alexander Magnusson: användarengagemang

Konferensen hölls till stor del på universitetsområdet i Stockholm men i inledningen erbjöds vi olika verksamhetsbesök och workshops i Stockholm och Uppsala när tio bibliotek öppnade upp och presenterade sin verksamhet utifrån ett visst ämne. Jag besökte två bibliotek söder om Stockholm.

På Skärholmens bibliotek jobbar de aktivt med barn som har läs- och skrivsvårigheter. Där har Minecraft Education-spelet Dexi Ville använts i olika sammanhang som ett sätt att kombinera MIK med läsfrämjande för barn. I en spelmiljö som är välbekant för många barn får de möjlighet att träna på bokstavsljud, läsförståelse och problemlösning. Vi som deltog fick låna deras I-pad för att själva spela.

Färden gick sedan vidare mot Skogås bibliotek i Huddinge kommun. Skogås har ett projekt som kallas för ”Mitt språk min bok” där Unescos modersmålsdag 21 februari uppmärksammas genom att barn får läsa en bok på sitt modersmål och skriva om den i ett särskilt häfte i utbyte mot en present. Detta sker i samarbete med modersmålslärarna i kommunen och har resulterat i en särskild satsning på en hel modersmålsvecka där barn och deras föräldrar uppmuntras att inte ”gömma undan” sitt modersmål.

Väl på plats i Stockholm var det intressant att lyssna på föredrag om bl a universell utformning på bibliotek, goda vanor vid UX-arbete och inte minst hur medborgarforskning kan tillämpas på bibliotek. Medborgarforskning är ett intressant sätt att bygga broar mellan forskarvärlden och allmänheten. Vi fick lyssna på exempel där bibliotek engagerat besökarna att samla in data till olika forskningsprojekt och en workshop genomfördes där syftet och tillämpningen av medborgarforskning på bibliotek togs fram och diskuterades. Seminariet leddes av den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet.

Camilla Carnmo: Lyd inte i förväg

Efter ett inspirerande besök i Flemingsberg för en presentation om hur biblioteken i Huddinge kommun jobbar tillsammans med miljö- och klimatfrågor (detta kommer BiBK att återkomma till) inleddes konferensen första dag med den amerikanska bibliotekarien Erin Jones. Hon är divisionschef för jämlika bibliotek i Alameda County Library, Kalifornien och föreläste under rubriken Intellektuell frihet i en tid av censur. Erin Jones var redaktör för ALA:s (American Library Association) senaste Intellectual Freedom Manual Länk till annan webbplats. som publicerades i mars i år.

Erin Jones beskrev en amerikansk verklighet som vi känner igen från filmen The Librarians, med påtryckningar, hot och censur riktade mot amerikanska biblioteks medarbetare, uppdrag och verksamhet. Utan intellektuell frihet börjar demokratin svaja och det är därför just biblioteken är i skottlinjen nu, eftersom de står för och förmedlar just dessa fri- och rättigheter som starka politiska krafter vill utmana. Hon påminner om hur försök till censur har funnits lika länge som det tryckta ordet – och att censur är mer än det som syns och hörs. Hon pratar om tyst censur, om mjuk censur, om självcensur, vilka alla ökar när bibliotekarier blir av med jobbat om de vågar stå emot och vägrar plocka bort böcker, program eller skyltning. Det finns till och med bibliotek som hotas med stängning om de inte anpassar sig till de påtryckningar och påbud som går emot bibliotekets uppdrag (rätt till fri åsiktsbildning alltså).

Här vet vi att forskning visar att det även i Sverige, som trots allt befinner sig långt ifrån den amerikanska situationen, förekommer självcensur bland biblioteksmedarbetare. Farligt och lurigt i sin förrädiska osynlighet.

Erin Jones berättar att de som drabbas mest av Moms for libertys och andra högernationalistiska påtryckningsorganisationer är en redan utsatt grupp; hbtqia+personer. En historiskt tystad och utsatt grupp tystas igen. Rent bokstavligt, som när författare slutar skriva om hbtqia+ för unga läsare. Osynliggörandet hotar psykisk hälsa och liv, så allt det här spelar stor roll för riktiga människors faktiska liv.

Deppigt, ja, men invigningstalaren avslutar med lite pepp denna junidag. Det finns motkrafter. Den hotfulla extremhögern tappar en del mark. Och det ser mycket olika ut i USA:s olika stater. Flera har infört lagar som ska skydda barn och ungas rätt att läsa vad de vill.

Var förberedda uppmanar Erin Jones publiken. Läs på om lagar och styrdokument, ha en mediastrategi, skaffa goda relationer till dina lokala politiker, hitta gemensamma nämnare. Prata inte bara om intellektuell frihet – gör den. Och hon slutar med mitt favoritcitat: lyd inte i förväg.

Weine Sundell: En forskares reflektioner om öppen vetenskap

Gustav Nilsonne, docent i neurovetenskap Karolinska Institutet hade en väldigt intressant föreläsning om hur tillförlitlig och användbar är den vetenskapliga litteraturen egentligen är. Vem är den till för och varför? Vidare berörde han utifrån en forskares perspektiv på vad biblioteken får för roll i ett skiftande publiceringslandskap.

Varför är det här intressant för biblioteken? Ur ett MIK-perspektiv just för att Gustav menar att man även måste granska peer review från erkända tidskrifter (ja jag vet, jobbigt). Kanske är det mycket mer ett uppdrag för universitetsbiblioteken än folkbiblioteken men det kan kanske fungera som en väckarklocka på hur viktigt det är med källkritik inom alla områden.

Vad kan man då göra när man inte bara kan lita på forskning fast den är publicerad i ansedda tidskrifter? Gustav nämner CoARA som står för Coalition for Advancing Research Assessment – en internationell koalition som driver reform av hur forskning, forskare och forskningsorganisationer bedöms och utvärderas.

Koalitionen omfattar numera 700–800 organisationer: forskningsfinansiärer, lärosäten, nationella och regionala utvärderingsmyndigheter, lärda sällskap och forskarorganisationer. CoARA ett bra exempel på hur själva infrastrukturen för källkritik och kvalitetsbedömning inom forskningen håller på att reformeras – och bibliotek/forskningsbibliotek är ofta involverade i just den typen av frågor (bibliometri, öppen vetenskap, meriteringssystem).

CoARA vill flytta tyngdpunkten mot kvalitativ bedömning – med peer review som central metod, understödd av ett ansvarsfullt och måttfullt bruk av kvantitativa indikatorer. Målet är att erkänna en mångfald av output och aktiviteter: data, mjukvara, undervisning, öppen vetenskap, samverkan och så vidare – inte bara artiklar.

Han tipsade också om https://www.metaresearch.se/nordic-trials-dashboard Länk till annan webbplats.

Gustav Nilssone fakta
Metavetenskap: Han forskar om forskning. Det betyder att han studerar hur studier utförs och rapporteras.
Reproducerbarhet: Han undersöker om andra forskare kan göra om samma experiment och få samma resultat.
Transparens: Han vill att forskningsdata och metoder ska vara öppna för alla.