Bibliotek har central roll i Sveriges nya AI-strategi

En helt ny strategi Länk till annan webbplats. från regeringen, släppt i dagarna, gällande satsning på AI. Regioner och kommuner uppmanas börja använda AI för sin egen omställning och effektivisering av vissa arbetsmoment så att personal kan prioritera, till exempel i folkbibliotekens fall mer kompetenshöjande åtgärder för allmänheten i AI eller annat. Vem ansvarar för vad?

Folkbiblioteken

Folkbiblioteken (som en del av det allmänna biblioteksväsendet) har ett pedagogiskt och demokratiskt ansvar:

• Folkbildning: De ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik används för kunskapsinhämtning och lärande. I detta ingår nu även kunskap om AI.
• Digital inkludering: Biblioteken är viktiga för att ge stöd till grupper som riskerar att hamna utanför den digitala omställningen genom inkluderande och tillgänglig vägledning.

Andra viktiga aktörer (mm)

Post- och telestyrelsen (PTS)

PTS har flera centrala uppdrag för att möjliggöra strategins mål:

• Genomförande och uppföljning: Tillsammans med Digg ska PTS stödja genomförandet av AI-strategin och ansvara för den årliga uppföljningen.
• Digital inkludering: Myndigheten har i uppdrag att främja digital inkludering och ökad användning av digitala tjänster, med ett särskilt fokus på AI.
• Infrastruktur: PTS utreder förutsättningar för statligt stöd till mobilinfrastruktur i områden där kommersiella förutsättningar saknas. De ingår även i Konnektivitetsrådet för att analysera lösningar för utbyggnad av digital infrastruktur.

Regionerna

Regionernas ansvar fokuserar främst på strategisk planering och kompetens:

• Kompetensförsörjning: Regionerna har krav på sig att fastställa mål för det regionala kompetensförsörjningsarbetet och tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov gällande digitalisering och AI.
• Regional utveckling: De ska ta fram regionala utvecklingsstrategier som tar tillvara digitaliseringens och AI-teknikens möjligheter.
• Välfärd och samverkan: Som en del av den offentliga sektorn förväntas regionerna använda AI för att höja kvaliteten i välfärden (t.ex. hälso- och sjukvård) och delta i samverkansstrukturer för att dela data och AI-lösningar.

Kommunerna

Kommunernas roll är främst operativ och nära medborgarna:

• Effektivisering av välfärden: Kommunerna förväntas använda AI för att frigöra tid för människonära möten inom skola och socialtjänst samt korta handläggningstider.
• Dataförsörjning: Kommuner fungerar som producenter av data (exempelvis geodata) till nationella plattformar för att möjliggöra nya AI-tillämpningar.
• Kompetensansvar: Kommunala verksamheter behöver säkerställa AI-kompetens hos både ledning och medarbetare.

MIK (Medie- och informationskunnighet)

Ansvaret för MIK är fördelat på flera nivåer för att stärka motståndskraften mot desinformation:

• Mediemyndigheten: Har fått i uppdrag att genomföra en bred nationell satsning för att stärka medie- och informationskunnighet i ljuset av AI-utvecklingen.
• Skolväsendet: Skolan ansvarar för att elever utvecklar digital kompetens, inklusive MIK, samt förmåga att kritiskt granska AI-genererat innehåll.
• Befolkningen generellt: God MIK ses som en förutsättning för att förebygga spridning av desinformation och stärka samhällets motståndskraft.

Digg

(Myndigheten för digital förvaltning): Samordnar digitaliseringen, tar fram riktlinjer för generativ AI och föreslår nationella samverkansstrukturer för data.

Kungliga biblioteket

(KB): Förbereder språkmodeller för offentlig sektor och deltar i AI-verkstaden.

AI-verkstaden

(Skatteverket & Försäkringskassan): Fungerar som ett nationellt kompetenscentrum som stöder den offentliga förvaltningen med infrastruktur, upphandling och etisk vägledning.